Underbara minnen inom mitt sportutövande, del 10.

Stockholm Boule Open 1994 ihop med Kader Chamil och Sebastian Mantel.

Jag tog tåget till Stockholm för att spela Stockholm Boule Open. Mina medspelare var Kader och Sebbe. Jag kände inte någon av dom. Kader hade ringt mig typ en månad tidigare och frågat om jag ville spela med dom. Och svaret blev naturligtvis JA. Båda dessa killar tillhörde ju verkligen toppen av svenska boule eliten på den tiden. Själv var man ganska ny i dessa sammanhang. Vi hade bestämt att jag skulle bo första natten hos Sebbe och andra hos Kader (som då var sambo/gift med Sinika).

Spelet skulle börja och jag var något nervös. Poolspel stod framför dörren, smått nervös och ihop med 2 medspelare som jag aldrig spelat ihop med. Under själva poolspelet var det inga problem. Kader mata lillen HELA tiden och Sebbe var säkerheten själv på mitten. Själv spelade jag skytt på den tiden och tog bort dom kloten jag var tvungen att ta bort. Det kändes hur bra som helst. Och jag önskar alla hade någon gång som boule spelare fått chansen att spela ihop med Kader. Rent taktiskt är denna kille riktigt grym och varierande. Väldigt svår att lista ut vad som kommer hända från ena rundan till den andra.. Vi slog ut lag efter lag och vi spelade väldigt bra!

Väl framme i semifinal hade vi fått Daniel Voisin, Christian Fazzino och Phillipe Quintas på vår lott. Ganska kända boulespelare. Men faktum är att Quintas var ny i större sammanhang då. I den andra semifinalen skulle Anders Larsson, Kenneth Öttenius och Björne Johansson möta Marocko.
Denna matchen skulle bli svår. Inte bara rent spelmässigt utan jag skulle möta min stora idol, Christian Fazzino! Matchen varar i över 2 timmar. ENBART för att Kader klossar lillen så många gånger att Fransmännen skjuter lillen död. Jag minns 3 händelser under matchen som var ganska tuffa.
Den ena gången var Daniel lägger en kula ett par cm framför lillen. Jag missar första skottet och carreau på andra. Sen stannar Quintas och Fazzino på 4 skott. Men alla våra lägg låg kloss deras ledar kula vilket medförde att dom bara fick 1 poäng!

Den andra grejen var att vi hade 4 hemma och lillen låg på ca 12 meter. Daniel Voisin har 2 klot kvar. Första klotet lägger han som 2:a och med andra skjuter han en Carreau, 2 poäng, på 12 meter..

Den sista händelsen ja minns är när Fazzino ska skjuta sista skottet för match. Quintas ställer sig på ena sidan av banan, ”Alé Christian. Voisin ställer sig på andra banan och ber publiken vara tysta, och –Alé Christian, Carreau.. Jag tittade på Fazzino och han log lite. Sen var det precis som att han blev helt svart i ögonen… Vår kula låg ca 1-2cm rakt framför lillen. PANG, klockren Carreau! Och klotet lyfte över lillen. Matchen var slut och vi hade kämpat som fan! 7-13 är ändå ett resultat som man var väldigt nöjd med..

Vill tacka Kader och Sebbe för en minnesvärd tävling! En av dom roligaste jag spelat.

Ett extra tack till Kader och Sinika som lät mig få bo hos dom ytterligare en vecka eftersom jag inte ville åka hem. En veckas semester i Stockholm hade ju varit kul. Och så blev det! :)